Europaparlamentet har för tillfället 736 ledamöter från de 27 medlemsstaterna. Mandatperioden för ledamöterna i Europaparlamentet är fem år. Parlamentsledamöterna kallas allmänt "meps", vilket kommer från den engelska förkortningen "MEP", Member of the European Parliament.

Kvinnoandelen bland de ledamöterna i Europaparlamentet har vuxit efter varje val. I det finländska valet år 2009 valdes fem män och åtta kvinnor. Antalet kvinnor i det nya parlamentet är cirka 35 %.

De finländska ledamöterna bildar ingen speciell "finländsk grupp", utan ingår i parlamentets politiska grupper. Parlamentet representerar 165 politiska partier, som tillsammans bildar sju flernationella politiska grupper. Därtill kommer ett antal obundna ledamöter.

Centerpartiets och SFP:s ledamöter hör till ALDE-gruppen, Samlingspartiets och Kristdemokraternas ledamöter till EPP-gruppen, Socialdemokraternas ledamöter tillhör S&D-gruppen, ledamöter från Gröna förbundet hör till gruppen Greens/EFA och Sannfinländarnas ledamot hör till EFD-gruppen. Förkortningarna kommer mest från gruppernas engelska namn. Antalet grupper och ledamöter kan växla under mandatperioden, beroende på överhopp eller på att nya grupper bildas.

I mitten av varje mandatperiod omorganiseras parlamentet, till exempel genom att utse nya ordförandena för de politiska grupperna och utskotten samt genom att välja presidiet. I juli 2009 valdes den polske Jerzy Buzek till Europaparlamentets talman. Han är ledamot från EPP-gruppen. Talmannens mandatperiod är två och ett halvt år.

En stor del av parlamentarikernas arbete utförs i de 20 ständiga utskotten. Dessutom kan parlamentet tillsätta tillfälliga utskott och undersökningskommittéer. Var och en av parlamentsledamöterna är i allmänhet ordinariemedlem i ett utskott och vicemedlem i ett annat. Ledamöterna tillhör dessutom gemensamma parlamentarikerkommittéer och interparlamentariska delegationer, vars uppgift är att ombesörja kontakterna till andra länder. Kommittéernas och delegationernas sammansättning kan ändras i mitten på varje femårsperiod.

Parlamentsledamöterna arbetar för det mesta i Bryssel i Belgien, där utskotten och de politiska grupperna sammanträder. Europaparlamentets hemort är Strasbourg i Frankrike. Här församlas parlamentet till fullt plenarsammanträde under cirka en vecka, tolv gånger per år. I Bryssel hålls extra sammanträden, s.k. miniplenarsammanträden. Europaparlamentets generalsekretariat finns i Luxemburg.

Plenarsammanträdena är öppna för allmänheten och representanter för massmedia. Även utskottens verksamhet är i allmänhet offentlig. Parlamentets betänkanden och övriga dokument är offentliga handlingar, som trycks upp på alla Europeiska unionens 23 officiella språk. Härigenom strävar man till ett fungerande informationsflöde och demokratisk insyn i alla de beslut som gäller medborgarna i de länder, som tillhör Europeiska unionen.

De nya bestämmelserna för Europaparlamentets ledamöter trädde i kraft efter valet den 7 juni 2009, då det nya parlamentet inledde sitt arbete. Bestämmelserna omfattar alla delar av ledamöternas arbete. De största förändringarna rör ledamöternas arvoden och kostnadsersättningar.

Hittills har medlemsstaterna betalat ledamöternas arvoden, och dessa arvoden har varit lika stora som i de nationella parlamenten. De har beskattats i hemlandet.

I samband med reformen av arvodessystemet godkände parlamentets presidium nya bestämmelser för kostnadsersättning till parlamentsledamöterna. Bestämmelserna träder i kraft samtidigt som de nya arvodesbestämmelserna.

Enligt det nya systemet betalas arvodena till parlamentsledamöterna ur EU:s budget. Alla ledamöter får samma arvode. Arvodet är 38,5 procent av grundlönen för en domare vid EU-domstolen. Det betyder att en ledamot skulle få 7 956 euro.

Ledamöternas arvode beskattas av EU, på samma sätt som EU-tjänstemännens lön. Medlemsstaterna kan dock tillämpa nationell beskattning på arvodet, så länge som man undviker dubbelbeskattning. Medlemsstaterna har också rätt att beakta ledamöternas arvode då de fastställer skattesatsen för andra inkomster.

Parlamentsledamöterna får ersättning för sina resekostnader, om syftet med resan är att delta i Europaparlamentets officiella möten, såsom plenarsammanträden, utskottssammanträden eller i olika arbetsgrupper.

Kostnaderna ersätts mot uppvisande av biljetter och kvitton. Resekostnader ersätts utifrån den kortaste sträckan eller det mest praktiska resesättet. På basis av resans längd betalas en ersättning som är högst 410 euro/resa.

För att täcka kostnaderna för utrikesresor som har samband med arbetet som parlamentsledamot kan parlamentsledamöterna få en årlig reseersättning i form av ett schablonbelopp som ska täcka rese- och boendekostnader samt liknande utgifter. Ersättningen betalas ut baserat på priset för flyg- eller tågbiljetten, efter det att ledamoten har uppvisat biljetterna och andra kvitton. Den årliga reseersättningen är högst 4 243 euro.

Dessutom kan parlamentsledamoten få ersättning för högst 24 resor per år i hemlandet mot uppvisande av kvitton.

Europaparlamentet betalar en schablonersättning på 304 euro för varje dag som ledamoten deltar i ett officiellt parlamentsmöte inom EU. Dagtraktamentet ska täcka kostnaderna för kost och logi och liknande utgifter. Europaparlamentet betalar dagtraktamente endast i de fall då ledamoten skrivit på den officiella närvarolistan.

Under sammanträdesperioderna drar Europaparlamentet av 50 procent av beloppet för de ledamöter som inte är närvarande vid hälften av omröstningarna med namnupprop. Omröstningarna äger rum under sammanträdesperioderna i Strasbourg på tisdagar, onsdagar och torsdagar samt på dagen två under sammanträdesperioderna i Bryssel.

Ersättningen för allmänna utgifter ska täcka övriga utgifter som parlamentsledamöterna har för att kunna sköta sitt arbete. Ersättningen avser bl.a. kostnader för kontor, avgifter för telefon och Internet, porton, anskaffning av dator, telefon och fax och kostnader för användning och underhåll. Ersättningen sänks med 50 procent för de ledamöter som utan orsak inte deltar i hälften av sammanträdesperioderna under ett år (från och med september till augusti året därpå). Ersättningen för allmänna utgifter uppgår till 4 299 euro i månaden.

Ledamöterna har rätt att anställa en eller flera personliga assistenter. Europaparlamentet ersätter kostnader som helt och hållet och enbart uppstår för att anställa en eller flera assistenter eller för att anlita deras tjänster. Ersättningen för assistentkostnader uppgår till högst 19 709 euro i månaden.

Europaparlamentet betalar ersättningen antingen direkt till assistenten eller till ett lönekontor som helt eller delvis ansvarar för administrationen av de frågor som rör assistenten eller tjänsteleverantören.

Kostnader för anställningar av släktingar och vänner ersätts inte.

Den frivilliga pensionsfond, som parlamentet inrättat, fortsätter sin verksamhet, men den gäller endast för de tidigare och nuvarande ledamöter som redan använder fonden. Nya ledamöter, som inleder sitt arbete efter det att de nya bestämmelserna träder i kraft, kan inte längre ansluta sig till pensionsfonden.

• Valresultaten 2009
• Andelen kvinnliga ledamöter
• Politiska grupperna
• Europaparlamentets utskott
• Europaparlamentets ledamöter
• Europaparlamentets talman
• Europaparlamentets nya ledamotsstadga (trädde i kraft år 2009)